• Barajar
    Activar
    Desactivar
  • Alphabetizar
    Activar
    Desactivar
  • Frente Primero
    Activar
    Desactivar
  • Ambos lados
    Activar
    Desactivar
  • Leer
    Activar
    Desactivar
Leyendo...
Frente

Cómo estudiar sus tarjetas

Teclas de Derecha/Izquierda: Navegar entre tarjetas.tecla derechatecla izquierda

Teclas Arriba/Abajo: Colvea la carta entre frente y dorso.tecla abajotecla arriba

Tecla H: Muestra pista (3er lado).tecla h

Tecla N: Lea el texto en voz.tecla n

image

Boton play

image

Boton play

image

Progreso

1/60

Click para voltear

60 Cartas en este set

  • Frente
  • Atrás
  • 3er lado (pista)
magal
1.iz.regazo,enfaldo,falda
haurra amaren magalean dago:la niña está en el regazo de su madre.
2.iz.(hed.)amparo,regazo
zerk galarazten din loaren magala?:¿k es lo que te impide refugiarte en el sueño?
3.iz.falda,ladera
alde zaharra udalaren erdian dago,Pagoeta mendiaren ekialdeko magalean:el casco urbano se sitúa en la zona central del término,en la ladera este del monte Pagoeta.
4.iz.(pl.)faldas;orillo,ruedo
magalak gerriratu: arremangarse las faldas.
magalaren ertzarekin malkoak lehortzen ari naiz: me estoy secando la lágrimas con la esquina del orillo.
mende; menpe
postp.bajo el dominio/poder/mando,bajo la autoridad.
mendean hartu>vencer, derrotar,dominar,sojuzgar..
Batez ere, leku-denborazko kasu-atzizkiez;aurretik duen izen-sintagma genitiboan.
 postp.bajo el dominio/poder/mando,bajo la autoridad.
norbaiten mendean egon: estar bajo el dominio de alguien.
jende guztia bere mendera ekartzeko:para atraer a toda la gente bajo su dominio.
mendean jarri:someter.
obligazio askoren mende bizi gara gurasoak:los padres vivimos bajo el dominio de muchas obligaciones.
Lokuzioak
mendean hartu>vencer, derrotar,dominar,sojuzgar.
greziarrek mendean hartu zituzten Mediterraneoko herrialdeak:los griegos dominaron los pueblos del Mediterráneo
matxinada
iz.rebelión,motín,sublevación,levantamiento,insurrección, 
insurgencia.
1980ko matxinada: la rebelión de 1980
mintzaleku
1.iz.lugar desde donde se habla, tribuna, estrado
2  iz. [aretoa, gela] locutorio
mina harta(n-n)
hacerse daño,lastimarse,  (a uno mismo),sufrir un accidente,sentir dolor, escoñarse;ofenderse, enfadarse.
lurrera erori eta min hartu zuen belaunean:se cayó al suelo y se hizo daño en la rodilla.
zigorraz jo arren ez duzu minik hartuko:aunque te golpeen con el látigo no te dolerá.
mina eman(n-n-n)
hacer daño(unos a otros)
dañar,causar dolor, perjudicar,molestar,herir,  hacer daño, escoñar.
oinetako estuegiak min ematen digu: el calzado demasiado ajustado nos causa molestias
mantso
1.izond.domado,-a, domesticado,-a.
2  izond. manso, -a, lento, -a
3  adb. despacio, lentamente
mantso-mantso>muy despacio,muy lenta/.
mantso-mantso err egin zen:se quemó muy lenta/.
1.izond.domado,-a, domesticado,-a.
zaldi mantsoak saltzeko presarik ez daukagu: no tenemos ninguna prisa por vender los caballos domesticados.
2  izond. manso, -a, lento, -a
txakur mantsoak ez ditugu mendira eramango: no vamos a llevar al monte los perros mansos.
3  adb. despacio, lentamente
mantso igotzen bagara, gutxiago nekatuko gara:si subimos despacio,nos cansaremos menos.
Lokuzioak
mantso-mantso>
mantsoren indargarria:
muy despacio,muy lenta/.
mantso-mantso erre egin zen:se quemó muy lenta/.
murriztu
1(du)ad[landareak]podar,desmochar
2(du)ad.cortar,recortar,rebajar, disminuir; restringir
3(du)ad(zah)[ardiak eta] esquilar, trasquilar
1(du)ad[landareak]podar,desmochar
mahastiak murrizten ari gara:estamos desmochando los viñedos.
2(du)ad.cortar,recortar,rebajar, disminuir; restringir
gastuak murriztu behar ditugu:tenemos que recortar los gastos.
etxe hori erosi ahal izateko prezioa murriztu beharko digute:para que podamos comprar esa casa tendrán que rebajar el precio
3(du)ad.(zah.)[ardiak eta] esquilar, trasquilar
murrizketa
iz. restricción, reducción, limitación; poda
zuhaitzen murrizketa ez da neguan egin behar: la poda de árboles no se debe hacer en invierno
multzo
1  iz. grupo, conjunto
2.iz.(Mat.) conjunto
Lokuzioak
multzoan>en grupo,  conjunta/;a montones,en gran cantidad.
1  iz. grupo, conjunto
haur-multzo bat:un grupo de niños.
bost multzotan banatu ginen:nos dividimos en cinco grupos.
2.iz.(Mat.) conjunto
multzo hutsa:conjunto vacío
Lokuzioak
multzoan>en grupo,  conjunta/;a montones,en gran cantidad.
denok multzoan etorri gara: hemos venido todos en grupo
mintzatu
( da )ad. hablar; conversar
ez ginen horretaz bakarrik mintzatu:no hablamos solo de ese tema.
argi eta ozen mintzatu nintzaion:le hablé clara/ y en voz alta.
dakitenak mintza bitez:que hablen los entendidos.
beha lehenik,mintza azkenik: 1° observa y luego habla.
gaztelaniaz mintzatu zen: habló en castellano.
luzaz mintzatu ginen horretaz:conversamos largamente s/eso.
mailegu
1  iz. préstamo, crédito
2  iz. (Hizkl.) préstamo
mailegu-emaile>prestamista
mailegu-hartzaile>prestatario,-a
maileguz>en préstamo,a préstamo;prestado
maileguz eman>prestar;dar en préstamo
maileguz hartu>tomar prestado;tomar en préstamo.
1  iz. préstamo, crédito
maileguaren interesa ordaindu behar dut: tengo que pagar el interés del préstamo.
2  iz. (Hizkl.) préstamo
latinetiko maileguak: los préstamos procedentes del latín
Lexiak
mailegu-emaile>prestamista
mailegu-hartzaile>prestatario,-a
Lokuzioak
maileguz>en préstamo, a préstamo; prestado
liburua maileguz utzi zidan: me dejó el libro en préstamo.
maileguz hartu du dirua: ha tomado dinero prestado.
maileguz eman>prestar; dar en préstamo
ageri den zenbateko osoa eman zidaten maileguz: me dieron en préstamo la suma total indicada.
maileguz hartu>tomar prestado; tomar en préstamo.
liburua maileguz har dezakezu: puedes tomar prestado el libro.
diru-kopuru handia hartu zuen maileguz: tomó en préstamo una gran cantidad de dinero.
menderatu,
1(du)ad.dominar,someter,  vencer,meter en cintura.
2(du)ad.entregarse,rendirse,  someterse.
1(du)ad.dominar,someter,  vencer,meter en cintura.
beldurra menderatu duzu: has vencido el miedo.
deabruak mendera ez gaitzan:k el demonio no nos domine.
2(du)ad.entregarse,rendirse,  someterse.
nor ote da hau,haize eta itsasoa menderatzen zaizkionak?:¿quién es este ante quien se rinden el viento y el mar?
-en erabakiaren mende/menpe egon; -en nahiaren/borondatearen mende egon, -en nahiaren/borondatearen menpe egon
depender de,;estar al arbitrio de; depender del arbitrio de
-en mende(an) egon;
mendeko izan
malgu
1.izond.flexible,elástico,-a,  maleable.
2izond(hed)flexible,tolerante,sumiso,-a
1.izond.flexible,elástico,-a,  maleable.
zumea baino malguagorik ez dago:no hay nada más flexible que el mimbre.
2.izond(hed)flexible,tolerante,sumiso,-a
pertsona malguak behar ditugu, egoera berrietara egokitzen dakitenak: necesitamos personas flexibles, personas que sepan adaptarse a nuevas circunstancias.
lanaldiaren banaketa malgua izango da: la distribución del trabajo será flexible.
makal
1.izond.débil,flojo,-a,abúlico, -a,delicado, -a
2.izond(hed./batez ere ezezko testuinguruetan) enorme,muy grande.
3.izond(batez ere B)cobarde, temeroso,-a
4.adb.escasamente,débil/; enfermo,-a,pachucho,-a
1.izond.débil,flojo,-a,abúlico, -a,delicado, -a
osasun makala daukat:tengo la salud delicada
2.izond(hed./batez ere ezezko. testuinguruetan)enorme,muy grande.
hori ez da,ez,lan makala!: ¡eso es un trabajo enorme!
3.izond(batez ere B)cobarde, temeroso,-a
borrokalari makalak ez lirateke onartu behar:no se debería aceptar a los luchadores cobardes.
4.adb.escasamente,débil/; enfermo,-a,pachucho,-a
makal ari du euria:llueve débilmente.
azken egunotan aitona makal samar dabil:estos últimos días el abuelo está bastante pachucho.
maitemindu
(da/du)ad.enamorar(se),  cortejar
lehenengo aldiz hamabost urterekin maitemindu nintzen: con quince años me enamoré por primera vez
mailakatu,
(du)ad.escalonar,graduar,clasificar
ikasleak mailakatu: clasificar a los alumnos
mugatu,
1(du)ad.delimitar,limitar;
acotar,amojonar,marcar
2(du)ad.limitar(con),lindar (con)
3(du)ad.definir,concretar,precisar.
4(du)ad.(Hizkl.) definir
5.(da)ad.limitarse.
1(du)ad.delimitar,limitar;
acotar,amojonar,marcar
batzorde honen xedea hasieratik zegoen mugatua: el objetivo de esta comisión estaba limitada desde el principio.
2(du)ad.limitar(con),lindar (con)
Alpe mendiek mugatzen dute Frantzia Italia aldetik:los Alpes limitan con Francia por la parte de Italia.
3(du)ad.definir,concretar,precisar.
euskal hitzak ez daude gaztelaniazkoak bezain zehazki mugatuak:las palabras vascas no están tan bien definidas como las del castellano.
4(du)ad.(Hizkl.) definir
5.(da)ad.limitarse.
gure azterketa testuetara mugatu da:nuestro estudio se ha limitado a los textos.
makurtu
1(da/du)ad.encorvar(se),  torcer(se),inclinar(se), curvar(se),agacharse.
2(da/du)ad(hed.)rendirse,  ceder,someter(se)
Lokuzioak
elkarrekin makurtu>
enfrentarse,hacer frente a alguien.
da/du)ad.encorvar(se),  torcer(se),inclinar(se), curvar(se),agacharse.
zuhaitz horren adarrak makurtuta daude: las ramas de ese árbol están torcidas.
elizara sartzeko makurtu egin naiz: me he inclinado para entrar en la iglesia.
2(da/du)ad(hed.)rendirse,  ceder,someter(se)
nire eskarietara makurtzen bazara,ez zara damutuko!: ¡si cedes ante mis peticiones, no te arrepentirás!
Lokuzioak
elkarrekin makurtu>
enfrentarse, hacer frente a alguien.
atzo elkarrekin makurtu ginen,baina gaur berriro lagunak gara:ayer nos enfrentamos,pero hoy volvemos a ser amigos.
muturra okertu/muturra zimurtu
torcer el morro;desaprobar,  reprobar,desestimar,rechazar
biharko proposamen bat eskaini diot,baina muturra okertu du:le he ofrecido una propuesta para mañana, pero ha torcido el morro
maiztasun
1  iz. frecuencia; asiduidad
2  iz. (Fis.) frecuencia
1  iz. frecuencia; asiduidad
testu honetan izenordainen maiztasuna aztertu dugu: en este texto hemos analizado la frecuencia de los pronombres.
2  iz. (Fis.) frecuencia
maiztasun altuko uhinak: ondas de alta frecuencia
Lexiak
behe-maiztasun; maiztasun txiki>(Fis.) baja frecuencia
goi-maiztasun; maiztasun handi>(Fis.) alta frecuencia
maiztasun-banda>(Telekom.) banda de frecuencias
maizter
1.iz.inquilino,-a,rentero, -a,arrendatario,-a
2.iz.(Ekol.)inquilino,-a
1.teilatua maizterrak ordaindu behar du:el inquilino tiene que pagar el tejado
malkartsu
izond.escabroso,-a, quebrado,-a,terreno accidentado,abrupto,-a
mintegi
1.iz[hazitegia]semillero;vivero;criadero
2.iz.seminario[irakaskuntza-edo ikerketa-taldea]
1.iz[hazitegia]semillero;vivero;criadero
haritzak ez du mintegian bost urte baino gehiago egon behar:el roble no debe de estar en el semillero+de 5 años
2.iz.[irakaskuntza-edo ikerketa-taldea]seminario.
Julio de Urkixo Euskal Filologi Mintegia:Seminario de Filología Vasca Julio de Urquijo.
mugikortasun
iz.movilidad,movimiento; 
motilidad.
mugikortasun urriko pertsonak:personas con movilidad reducida.
Garraioak,Mugikortasuna eta Lurraldearen Kohesioa sustatzeko Saila: Departamento de Transporte, Movilidad y Cohesión del Territorio.
matxura
1.iz.avería
2.iz.daño,perjuicio;defecto, 
tara
3  iz. (hed.) desgracia
1.iz.avería
igogailua matxuratuta dago: el ascensor está averiado.
2.iz.daño,perjuicio;defecto, 
tara
hogei egun egon ziren itsasontziaren matxurak zuzentzen:tardaron veinte días en arreglar los daños del barco.
3  iz. (hed.) desgracia
mehatz
1.izond.ralo,-a,escaso,-a, poco frecuente.
2.adb.raramente,pocas/raras veces; espaciadamente
mehatz etortzen naiz hona: suelo venir aquí raras veces.
belarra urri eta mehatz hazten zen paraje hartan:en aquel paraje la hierba crecía rala y escasa.
1.izond.ralo,-a,escaso,-a, poco frecuente.
2.adb.raramente,pocas/raras veces; espaciah ok damente
malko
iz. (batez ere pl.) lágrima
mesfidantza
iz.(Ipar.)desconfianza
miatu
1(du) ad.registrar,rebuscar,  examinar,explorar;cachear.
2(du)ad(Med)examinar,  explorar
1(du) ad.registrar,rebuscar,  examinar,explorar;cachear.
ohe-azpia miatu zuen: examinó lo que había debajo de la cama.
epaileak enpresa miatzeko agindua eman zuen: el juez ordenó registrar la empresa.
2(du)ad(Med)examinar,  explorar
makur
1izond.torcido,-a,arqueado,-a,encorvado,-a.
2.izond.equivocado,-a,contrario,-a.
3.izond.malo,-a; perverso,-a
4.adb.equivocadamente;con maldad.
5  iz. fallo, falta, defecto.
makur-makur egin>
encorvarse mucho,torcerse mucho,inclinarse mucho,  curvarse mucho,agacharse mucho.
1izond.torcido,-a,arqueado,-a,encorvado,-a.
karrika makurrak:calles torcidas.
gizon makurrak:hombres encorvados.
2.izond.equivocado,-a,contrario,-a.
bide makurra aukeratu dugu:hemos elegido el camino equivocado.
3.izond.malo,-a; perverso,-a
alkate makurra:un alcalde perverso.
4.adb.equivocadamente;con maldad.
makur jokatu duzu!:¡has actuado con maldad!
5  iz. fallo, falta, defecto.
gaizki mintzatzearen makurra oso ezaguna da gure artean:el defecto de hablar mal es muy habitual entre nosotros.
Lokuzioak
makur-makur egin>
encorvarse mucho, torcerse mucho,inclinarse mucho,  curvarse mucho,agacharse mucho.
meatze
iz. mina
urre-meatzeak:minas de oro
muino
iz.colina,cerro,collado,
elevación;montí****;otero
muin
1.iz[hezur barrukoa]tuétano,  médula
hezur-muina:la médula ósea
2.iz(batez ere pl)[buru barru.] seso(s)
3.iz.núcleo,meollo,esencia.
buruko muin>1.cerebro2.seso(s)
muinak urtu>devanarse los sesos,comerse el coco,  comerse el tarro.
1.iz[hezur barrukoa]tuétano,  médula
hezur-muina:la médula ósea
2.iz(batez ere pl)[buru barrukoa]seso(s)
afaltzeko muinak dauzkagu: tenemos sesos para cenar.
3.iz.núcleo,meollo,esencia.
hitz bitan azaldu du nire ideiaren muina:ha explicado en 2 palabras la esencia de mi idea.
auziaren muinean gaude: estamos en el meollo del asunto.
Lexiak
buruko muin>
1.cerebro
2(batez ere pl.) seso(s)
Lokuzioak
muinak urtu>devanarse los sesos,comerse el coco,  comerse el tarro.
ez itzazu muinak urtu, erantzuna ez duzu asmatuko eta:no te devanes los sesos xk no vas a adivinar la respuesta.
mehatxatu
(du)ad.amenazar,conminar(=ordenar,requerir,advertir, avisar)
norbait mehatxatu:amenazar a alguien.
lapurrek mehatxatu gintuzten:nos amenazaron los ladrones.
mihiluze
 izond.charlatán,-ana, 
boquirroto,-a; indiscreto,-a,
imprudente;bravucón,-ona
maingu(Ipar)=Herren
1  iz./izond.(GN/Ipar.)cojo,-a
2  iz./izond.(batez ere G)  manco, -a
guk herren esaten digo(momentuz ez ikasi maingu)
mahuka
1.iz.manga
2  iz. (hed.)manga,manguera
3.iz.(Elektr.)[kableentzat]  manguito
4  iz. (Teknol.)tubo flexible, manga,manguera
Lexiak
mahuka-biki>(batez ere pl.) gemelo(s) [de la camisa]
mahuka-erdi>manguito[prenda]
raglan mahuka>manga raglán/ranglan/ranglán
Lokuzioak
mahuka zabala/laxoa izan>
tener manga ancha
mahuka-hutsean>(GN) en mangas de camisa; a cuerpo
mahuka-hutsik>en mangas de camisa;a cuerpo
1.iz.manga
mahuka luzeak:mangas largas
2  iz. (hed.)manga,manguera
lorategia mahukarekin ureztatzen ari naiz:estoy regando el jardín con la manguera.
3.iz.(Elektr.)[kableentzat]  manguito
4  iz. (Teknol.)tubo flexible, manga,manguera
Lexiak
mahuka-biki>(batez ere pl.) gemelo(s) [de la camisa]
mahuka-erdi>manguito[prenda]
raglan mahuka>manga raglán/ranglan/ranglán
Lokuzioak
mahuka zabala/laxoa izan>
tener manga ancha
matematikako irakasleak mahuka zabala izan du azterketa honetan;askok gainditu dugu:el profesor de matemáticas ha tenido manga ancha en el examen; hemos aprobado muchos
mahuka-hutsean>(GN) en mangas de camisa; a cuerpo
mahuka-hutsik>en mangas de camisa;a cuerpo
mendeku
 iz. venganza
mendeku(a) hartu>vengarse
mendekuz>por venganza
 iz. venganza
haserrea mendeku bila dabil: el que está enfadado busca venganza.
mendekuzko desira guztiak: todos los deseos de venganza.
Lokuzioak
mendeku(a) hartu>vengarse
mendekuz>por venganza
herraz eta mendekuz bere gaztelua erre zioten:le quemaron su castillo por odio y venganza.
mendeku(a) hartu
vengarse
menpekotasun
iz. subordinación, dependencia, sometimiento
neurriz erabiltzen ikasi
aprender a utilizarlo en su medida
ad. mugikorra
noizero?
con qué frecuencia?
motel
1  iz./izond. tartamudo, -a
2.izond.lento,-a,flojo,-a; 
apagado,-a;apático,-a, 
abatido,-a,desanimado,-a;
 soso,-a,insípido,-a; [soinua]sordo,apagado; [argia]pálida;[pilota]poco
viva,que no bota
3.adb.despacio,lentamente, 
sin vida.
2.lanean oso motela da: es muy lento en el trabajo.
su motelean egosia: cocido a fuego lento.
janari motelak eta gaziak: los alimentos sosos y los salados.
sukaldeko argi motela: la pálida luz de la cocina.
pilota motelak eta biziak: las pelotas que no botan y las pelotas vivas
3  adb. despacio, lentamente, sin vida
motel ibili: andar despacio
madarikatu,
du ad. maldecir, blasfemar
Jainkoak sugea madarikatu zuen: Dios maldijo la serpiente.
aingeruak eta sainduak madarikatuko dituzte: maldecirán a los ángeles y a los santos.
masail
iz. mejilla, carrillo; carrillera
mukuru
1.adb.repleto,-a,rebosante, 
abarrotado,-a....2.iz.colmo
1.adb.repleto,-a,rebosante, 
abarrotado,-a.
eliza mukuru bete da: la iglesia se ha llenado hasta los topes.
plaza jendez mukuru zegoen: la plaza estaba abarrotada de gente.
2  iz. colmo
hori da bertutearen mukurua!:¡esto es el colmo de la virtud!
hau da zorakeriaren mukurua!:¡esto es el colmo de la insensatez!
mahai-zapi
1 mantel.2 paño de cocina, trapo de cocina; servilleta.
1 mantel
mahai-zapia erre duzu:has quemado el mantel.
2 paño de cocina,trapo de cocina; servilleta.
eskuak mahai-zapiarekin garbi itzazu!:¡límpiate las manos con el paño de cocina.
maindire
iz. sábana
mardul
1.izond.grande,hermoso,-a; 
bien maduro,-a;sustancioso, -a,jugoso,-a[referido a los frutos,granos,etc.]
Sagar mardulak ditut salgai: tengo a la venta unas hermosas manzanas.
Galburu mardulak:espigas de trigo maduras.
2.izond.lozano,-a,sano,-a, 
vigoroso,-a;rollizo,-a,robusto, -a,corpulento,-a.
Landare mardula:planta lozana.
Sustrai mardula du zuhaitz horrek:ese árbol tiene una raíz robusta.
Mutil mardula da zure anaia: tu hermano es robusto.
3.izond.grande;voluminoso,-a ;grueso,-a.
Liburu mardula:libro grande, voluminoso.
Tanta mardulak:gotas grandes.
Irabazi mardulak:grandes beneficios.
4  izond. [lurra] fértil
5  izond. [euria] copioso, -a
Euri mardula: lluvia copiosa
6  izond. firme, de peso
Arrazoi mardulak ditut horrela pentsatzeko:tengo razones de peso para pensar así.
7.adb.copiosa/,abundante/.
Euria mardul ari zuen:llovía copiosa/.
8  adb. lozana/,con lozanía.
1.izond.grande,hermoso,-a; 
bien maduro,-a;sustancioso, -a,jugoso,-a[referido a los frutos,granos,etc.]
2.izond.lozano,-a,sano,-a, 
vigoroso,-a;rollizo,-a,robusto, -a,corpulento,-a.
3.izond.grande;voluminoso,-a ;grueso,-a.
4  izond. [lurra] fértil
5  izond. [euria] copioso, -a
Euri mardula: lluvia copiosa
6  izond. firme, de peso
7.adb.copiosa/,abundante/.
8  adb. lozana/,con lozanía.
muzin
1iz.mohín,mueca de disgusto.
muzin egin gabe hitz egiten
2.izond.mohíno,-a,  disgustado,-a.
3.adb. enfadado,-a,de morros.
Lokuzioak
muzin egin>despreciar,  desdeñar,menospreciar; 
rechazar,hacer ascos. .
1iz.mohín,mueca de disgusto.
muzin egin gabe hitz egiten ikasi behar duzu:tienes k aprender a hablar sin hacer muecas de disgusto.
2.izond.mohíno,-a,  disgustado,-a.
aurpegi muzina:cara mohína.
3.adb. enfadado,-a,de morros.
muzin heldu dira ehiztariak, ez baitute usorik harrapatu: los cazadores han llegado de morros xk no han cazado ninguna paloma.
Lokuzioak
muzin egin>despreciar,  desdeñar,menospreciar; 
rechazar,hacer ascos.
Aztetan idazteari muzin egiten nion:en mi juventud despreciaba tener k escribir.
momentu
1.iz.(Heg.)(lgart.)h.memento  momento,instante.
2  iz. (Fis.) momento
Lexiak
momentu angeluar>(Fis.) momento angular.
momentu lineal>(Fis.) momento lineal.
momentu zinetiko>(Fis.)  momento cinético.
maiztu
1(du)ad.menudear,hacer algo con frecuencia.
2(da/du)ad(batez ere B)  ajar(se),gastar(se).
n.m:gai maiztuegia da(es un tema demasiado man I do, utilizado) sinonimo:erabili, usatu.
1(du)ad.menudear,hacer algo con frecuencia.
Bisitaldiak maizten baditugu, ez dugu inoiz gure lana bukatuko:si menudeamos nuestras visitas,nunca terminaremos nuestro trabajo.
2(da/du)ad(batez ere B)  ajar(se),gastar(se).
Soineko berria berehala maiztu zait:el vestido nuevo se me ha ajado en seguida.
mami(a)
1iz.carne,miga,molledo,pulpa
2.iz.[hezur-i kontrajarria] carne.
3.iz.(pl.) gordura,chicha
4.iz.(hed.)meollo,sustancia,  esencia;grano,fundamento.
5.iz.(G)[gatzatua]cuajada,  leche coagulada.
6.izond.[barru-barrukoa, mina]intimo,-a,entrañable,
querido, -a.
7.izond.[lurrari buruz]fértil,  feraz.
Lexiak
orri-mami>penca
Zerbaren orri-mamia:penca de la acelga.
1iz.carne,miga,molledo,pulpa
Haurrari ogi-mamia eman diot:he dado miga de pan a la niña.
Fruitu askoren mamia:la carne de muchas frutas.
2.iz.[hezur-i kontrajarria] carne.
Arkume honek hezur asko baina mami gutxi dauka: este cordero tiene mucho hueso pero poca carne.
3.iz.(pl.) gordura, chicha
Antzinako irudien mamiak ikusgarriak ziren:las chichas de las imágenes de antaño eran dignas de ver.
4.iz.(hed.)meollo,sustancia,  esencia;grano,fundamento.
Gatozen mamira!:¡vayamos al grano!
Axularrek esan zituenak badute oraindik indar eta mami:las cosas que dijo Axular tienen aún fuerza y esencia.
Liburu honen mamia ez dago ulertzerik:no se puede entender el fundamento de este libro.
Arazoaren mamiraino iritsi behar dugu:tenemos k llegar al meollo de la cuestión.
5.iz.(G)[gatzatua]cuajada,  leche coagulada.
Mamia azukrerik gabe jaten dut:como la cuajada sin azúcar.
6.izond.[barru-barrukoa, mina]intimo,-a,entrañable,
querido, -a.
Manex nire adiskide mamia da!:¡Manex es mi amigo íntimo!
7.izond.[lurrari buruz]fértil,  feraz.
Lur mamia utzi eta harkaitza aukeratu du elorriak bizitzeko:el espino ha abandonado la tierra fértil y ha elegido la roca para vivir.
Lexiak
orri-mami>penca
Zerbaren orri-mamia:penca de la acelga.
moldakaitz
1.izond.torpe,inhábil,rudo,-a.
Itzultzaile moldakaitz baten lana:el trabajo de un traductor torpe.
Hizkuntza trakets eta moldakaitza:lengua tosca y ruda.
2.izond.grosero,-a,de malos modales.
3.izond.difícil de amoldar,de difícil adaptación; inadaptable.
Gai moldakaitza:materia a la que es difícil dar forma.
muturreko
1.izlag.extremo,-a;
extremado-a.
2.iz.freno,bocado.
3.iz.bozal,mordaza.
4.iz.morrazo;puñetazo.
1.izlag.extremo,-a;
extremado-a.
Muturreko jarrera horiek ez dira negoziaziorako egokiak: esas posturas extremas no son adecuadas para la negociación.
2  iz. freno, bocado.
Astoari muturrekotik hel iezaiozu!:¡sujeta al burro del freno!
3  iz. bozal, mordaza.
Txakurrari muturrekoa jarri behar diogu kalera irten aurretik:tendremos k poner el bozal al perro antes de k salgamos a la calle.
4  iz. morrazo; puñetazo.
Muturreko ederra hartu du teilatutik erorita:se ha dado un buen morrazo al caerse del tejado.
masaileko
iz.bofetada,cachete,torta, 
guantazo.
metatu
1(du)ad.amontonar,apilar,  apiñar. .
2  (du) ad. acumular
3(du)ad[energiaz]almacenar.
1(du)ad.amontonar,apilar,  apiñar.
Enborrak metatu:apilar los troncos.
Jendea metatu zen ene ingurura:la gente se amontonó a mi alrededor.
2  (du) ad. acumular
Ondasunak metatzeko lehia: la lucha para acumular riquezas.
3(du)ad[energiaz]almacenar.
miresmen
 iz. admiración
euskaldunenganako miresmen handia zuen:tenía una gran admiración x los vascos.